Landsvägsbron i vintermiljö

Landsvägsbron i vintermiljö

Landsvägsbron i vintermiljö

De rostbruna järnvägsspåren avviker i färg från resten i vinterlandskapet. Snön ligger vit på marken och på den gamla landsvägsbron i sten. På bron ligger snön fortfarande kvar på rälsen. Över bron har tågen på den gamla Västgötabanan passerat under 1900-talet. Banan öppnades för trafik 1 januari 1900 och den hade sin storhetstid fram till andra världskrigets slut då konkurrensen från den framväxande bilismen successivt blev allt större. Under bron passerade tidigare bilar som skulle till eller från Sollebrunn. Nedläggningen av järnvägen började på 1960-talet och den sista persontrafiken upphörde 1970. Idag finns 12 kilometer bevarade mellan Anten och Gräfsnäs av den en gång över 22 mil långa smalspåriga järnvägen Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Här finns fler bilder från Anten-Gräfsnäs järnväg.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 24-70 f/2,8, 1/50 s och f/13
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Spår i snön

Spår i snön

Spår i snön

Spåren i snön in mot Antens station höjer sig över den snötäckta marken och rälsens rostbruna färg står i tydligt kontrast mot den vita snön. Bygget av den smalspåriga järnvägen påbörjades i augusti 1897 och öppnades för trafik den 1 januari 1900. Västergötland-Göteborgs Järnvägar, VGJ, var en smalspårig järnväg från Göteborg upp till Gårdjsö, några mil norr om Mariestad. Järnvägen hade sin storhetstid under den första delen av 1900-talet men fick efter andra världskriget allt större konkurrens av den framväxande bilismen. Den sista persontrafiken på banan upphörde 1970 medans godstrafiken fortsatte till 1986 på sträckan mellan Vara och Nossebro. Rivningshysterin satte igång och banan revs utom på två sträckor där det idag bedrivs sommartrafik av museijärnvägar. Här finns fler bilder från Anten-Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1DX Mk II ISO 160 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/125 s och f/4,0
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Nästan trärent

Nästan trärent

Nästan trärent

Den typiska gröna färgen har lossnat på stora delar av träskåpet men det blottlagda träet är fortfarande intakt och i mycket gott skick. Det råder ingen tvekan om att man använde material av högsta kvalitet när man tillverkade skåpen en gång i tiden och med största säkerhet är materialet svensk furu. Det var inte bara materialen på skåpen som var av hög kvalitet på den tiden utan hela verksamheten utstrålade förtroende och kvalitet, något som man tyvärr lyckats förträffligt med att rasera genom åren. Träytan har visserligen angripits av svartmögel de senast åren, förmodligen på grund av alla luftföroreningar, men det verkar inte påverkat materialet. De gröna träskåpen kunde man förr se längs alla SJ:s järnvägslinjer och innehåll elektrisk utrustning men idag har träskåpen sedan länge ersatts med varianter i metall och i övrigt har mycket annat också ersatts. Hur det är med kvalitén i dagsläget på olika delar inom organisationen kan man ju ha funderingar kring. Idag kan man se dessa träskåp på olika museijärnvägar t.ex. Anten Gräfsnäs Järnväg. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 400 med EF 100 f/2,8 Macro, 1/60 s och f/6,3
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (5 votes, average: 5,00 out of 5)