Kalkgrotta i Hunneberg
Man började bryta kalk ur Hunneberg redan i mitten av 1700-talet, men då i blygsam skala. Man använde kalken bland annat till att vitkalka byggnader. Runt 1770 började man bryta kalk i större skala och till kalkbränningen använde man ved, men ved var en bristvara. Man upptäckte att alunskiffern, som kalken låg insprängd i, innehöll stora mängder olja och därmed kunde användas som bränsle. Under 1800-talet ökade befolkningen och då jordarna var utarmade och hade svårt att försörja befolkningen kom man på att om man kalkade åkrarna fick man betydligt bättre skördar. Från Västra Tunhem och nästan hela vägen till Vargön är Hunneberg perforerat av grottor från kalkbrytningen och i närheten finns många rester av kalkugnar. Den sista kalkbränningen gjordes 1950. Här finns fler bilder på stenar.
Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 16-35 f/4,0, 1/25 s och f/4,0
