Snödroppe

Snödroppen, Galanthus nivalis,  är en typisk vårblomma och brukar ofta förekomma i stora tuvliknande bestånd och inte som på bilden helt ensam. Ibland sticker till och med snödroppen upp ur snön där solen ligger på under senvinter. Den blommar så tidigt som från februari till april med droppliknande vita blommor och är en av dom allra tidigaste vårblommorna. Den odlas ofta i trädgårdar och är ett uppskattat vårtecken. Snödroppen är känd sedan medeltiden men de första fynden i Sverige gjordes i Halland i slutet av 1700-talet. När snödropparna börja blomma väcker det verkligen vårkänslor och ett hopp om en varmare samt ljusare årstid. Snödroppens artnamn kommer från latinets nivis och betyder växer vid snö. Här finns fler naturbilder.

Canon 1D Mk IV ISO 100 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/80 s och f/3,5

Smörblomma

När de gula maskrosorna inte längre är den dominerande växten så kommer smörblommorna istället och bildar gula hav i gräsmattor, ängar, hagar och vallar. Smörblomman behåller sin klargula färg även vid torkning och är lämplig att användas som eterneller. Smaken hos smörblomman är skarp och giftig och uppskattas därför varken av nötboskap eller hästar och ofta kan man se obetade partier i hagarna, som lyser av gula smörblommor. I torkade smörblommor har giftet försvunnit, och då kan de utan problem ingå i hö. Ryggen på den lilla skalbaggen är bepudrat av små gula pollenkorn som fastnat när den krupit omkring i blomman. På de gula kronbladen kan man också se de små gula pollenkornen. Här finns fler naturbilder.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/160 s och f/14,0

Överblommad maskros

De förut gula maskrosfälten börjar bli överblommade och de vita duniga maskrosbollarna håller på att ta över landskapsbilden. Maskrosbollarna innehåller massor av små fina flygfrukter som med vindens hjälp sprids till nya platser och ger upphov till nästa generation maskrosor. De stora maskrosfälten är dekorativa men skapar problem för intilliggande trädgårdsodlare som vill ha en maskrosfri gräsmatta. Oavsett hur mycket arbete man lägger ner så lär det komma nya objudna och luftburna maskrosfrö. Vissa dagar kan det vara fullt med vita flygfrukter i luften som säkrar beståndet och som inte denna spridningsmetod skulle vara nog så har maskrosen också ett svårutrotad rotsystem, som hela tiden skjuter nya skott om man inte får upp maskrosen med hela roten. Här finns fler naturbilder.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/250 s och f/8,0