Man började bryta kalk ur Hunneberg redan i mitten av 1700-talet men det var i slutet av 1700-talet som brytningen tog fart. I Halle- och Hunneberg ligger kalken insprängd i alunskiffer och för att komma åt kalken måste man också bryta skiffern. Detta fenomen skulle senare visa sig vara lyckosamt eftersom alunskiffern innehåller olja och därför kunde användas som bränsle vid kalkbränningen. Från Tunhem via Kyrkstigen till Vargön kan man idag se rester av verksamheten, slagghögar, rester av kalkugnar och grottor i Hunneberg. Under vintern borrade man och sprängde loss kalk och skiffer i grottorna med handkraft och svartkrut. Därefter slog man sönder stenen till mindre bitar och under sommarhalvåret brände man detta i kalkugnar, tillverkade av noggrant inpassade stenar. Här finns fler bilder på stenar.
Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 24-70 f/2,8, 1/50 s och f/3,2
