Gyllengula aspar

Så här års fullkomligt exploderar naturen i rött, gult och orange. Det är som naturen gör en sista näst intill desperat ansträngning att vis hur vacker den är innan den går in i en färglös vintervila. Löven antar de mest färgstarka färgerna när det gröna klorofyllet drar sig tillbaka in mot stammen. Lövverket hos asparna är nästan gyllengula och i kvällssolens varma sken förstärks färgen ytterligare. Efter färgexplosionen faller löven undan för undan till marken och träden står efterhand kala med sin grenar som ett kalt skelett. Väl på marken bilder löven stora lövmattor som undan för undan skingras för vinden eller bryts ner. Löv från olika träd bryts ner olika lätt och löv från eken är ett av de svåraste att bryta ner för naturen. Här finns fler naturbilder.

Canon 1D Mk IV ISO 100 med EF 70-200 f/2,8, 1/125 s och f/7,1

Höstfärger

Hösten smyger sig inte längre lite försiktigt på oss utan tar för sig riktigt rejält. Visserligen har både september och oktober månad innehållet fantastiskt vackra höstdagar men höstens antågande märks allt tydligare. Några riktigt kalla nätter har satt fart på höstfärgerna och på morgonen är det inte ovanligt att dimman ligger kvar i lite lägre partier en bra bit in på dagen. Träden börjar anta tydliga höstfärger även om de flesta fortfarande håller hårt i sina löv. En del träd behåller fortfarande den gröna färgen på lövverket och verkar in i det längst försöka undvika den annalkande hösten. Det här trädet har ett lövverk som innehåller både, gröna, gula och röda löv. Den låga eftermiddagssolen skiner mot lövverket och bladverket framträder tydligt i motljuset. Här finns fler naturbilder.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/250 s och f/9,0