Vackert trätak

Vackert trätak

Vackert trätak

Slöjd & Byggnadsvård har funnits på Nääs sedan 1990 och är landets första byggnadsvårdscentrum. Det är en del av Västra Götalandsregionen och Förvaltningen för kulturutveckling. Man vill utveckla slöjd och byggnadsvård som näring, kulturarv och kunskapsförmedlare och man tar avstamp i vårt kulturarv och sunda samt hållbara material. Att använda material som fungerat i decennier och fortfarande fungerar lika bra är det näst intill optimala. För slöjdseminariets räkning uppfördes ett tiotal vackra träbyggnader under tiden 1870-1920. Trähuset vid grusparkeringen, som inrymmer Slöjd & Byggnadsvård, heter Källnääs och där finns det mesta av originalinredningen kvar. På bilden syns ett vackert innertak på en liten byggnad utanför Källnääs. Här finns fler bilder på byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 100 med EF 24-70 f/2,8, 1/30 s och f/3,2
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Björkenääs

Björkenääs

Björkenääs

Slöjdseminariet på Nääs har sitt ursprung i en slöjdskola August Abrahamson och hans systerson Otto Salomon startade 1872. Två år senare startades en Högre avdelning för slöjdpedagogik och det var det som kom att bli Nääs slöjdlärarseminarium. Slöjdseminariet blev mycket framgångsrikt och uppskattat. Studenter sökte sig hit inte bara från hela Sverige utan även utländska studenter sökte sig hit. Byggnaden på bilden är Björkenääs och den uppfördes 1878, som privatbostad åt föreståndaren på Nääs slöjdlärarseminarium, Otto Salomon. Arkitekten bakom Björkenääs var Adrian Crispin Peterson, känd för att bland annat ritat över 35 kyrkor. Huset är uppfört i liggande timmer och sägs vara en kopia av den ryske tsarens sommarresidens Livadia på Krimhalvön. Här finns fler byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 100 med EF 24-70 f/2,8, 1/160 s och f/8,0
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Hättekvarn

Hättekvarn

Hättekvarn

En så kallad holländare eller hättekvarn är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol, som kan vridas för att optimalt utnyttja vindkraften. Fördelen med den här typen är att hela byggnaden inte behöver vridas, som hos en del andra kvarntyper. Konstruktionen gör att byggnadens tyngd inte är något problem på en holländare. Leonardo da Vinci skissade redan omkring 1500 på en hättekvarn och även på vridningssystemet inuti kvarnen. Holländaren kom till Sverige under 1700-talet efter förebilder i Holland där man nyttjat kvarnarna för pumpa vatten sedan 1500-talet. Innan holländaren kom till Sverige var så kallade stolpkvarnar vanliga, bland annat på Öland. Hos en stolpkvarn vrids hela kvarnhuset kring en stubbe eller stolpe, vilket krävde förhållandevis små och lätta kvarnbyggnader. Här finns fler bilder på byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 100 med EF 16-35 f/4,0, 1/200 s och f/8,0
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)