Västergårdens holkkvarn 0 (0)

Västergårdens holkkvarn

Västergårdens holkkvarn

Holkkvarnen på Västergården i Stora Mellby uppfördes på den plats den står än idag redan år 1811 och kvarnen var i bruk fram till 1902. Ägaren till gården när kvarnen byggdes hette Anders Påfvelsson. Strax innan kvarnen togs ur bruk byttes kvarnstenarna och strax därefter blåste vingarna sönder och därefter har kvarnen stått oanvänd. 1972 renoverades kvarnen och kvarnen återinvigdes den 23 september då kvarnvingarna åter snurrade. I Mellbydalen finns flera välbevarade väderkvarnar från 1800-talet. På den tiden kallades området för Kvarnarnas dal på grund av dom många kvarnarna. Bristen på vattendrag med fallhöjd i dom här trakterna gjorde att man satsade på väderkvarnar. Flera kvarnar har restaurerats av intresserade i Stora Mellby och kvarnvingarna snurrar ibland som i gamla dagar. Här finns fler byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 24-70 f/2,8, 1/200 s och f/13

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Liten höskörd 0 (0)

Liten höskörd

Liten höskörd

Framför soldattorpet i Gräfsnäs Slottspark står en minimal höhässja med nyskördat gräs, som hänger på tork för att senare bli till hö. Soldattorpet från Torps rote flyttades till Slottsparken i slutet av 1930-talet. Den siste soldaten som bodde i torpet var Johannes Molander mellan åren 1884 till 1910. En höhässja består av stående störar och mellan dom liggande slanor eller uppspända trådar. Det slagna gräset hängs på tork över slanorna eller trådarna och vinden samt solen hjälper till att torka skörden. Hässjan kunde stå ute permanent eller bara under säsongen. Bruket med att hässja hö minskade kraftigt under den andra delen av 1900-talet då mekaniska hövändare och torkanläggningar i byggnader kom i bruk. Idag får man se hässjning av hö som ett vackert kulturinslag. Här finns blandade bilder.

Canon 1DX M k II ISO 200 med EF 24-70 f/2,8, 1/60 s och f/6,3

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Fönster på Jungfrulyckan 0 (0)

Fönster på Jungfrulyckan

Fönster på Jungfrulyckan

Det lilla vitmålade fönstret hör hemma på stugan som kallas Jungfrulyckan. Det finns fler fönster på stugan men fönsterglas var dyrt och därför blev fönstren små. Dom små fönstren gjorde givetvis att det blev ganska mörkt i stugan och när mörkret la sig var det ljuset från eldstaden och kanske från något stearinljus som bidrog till ljuset. Stugan uppfördes 1809 och är av typen framkammarstuga. I en sådan stuga ligger förstugan med entrén i husets mitt och med ett rum till höger och ett till vänster. Stugans kök var det stora allrummet där man både lagade maten och åt den. Det var det enda uppvärmda rummet och därför sov man även här, åtminstone under den kallare tiden av året. Stugan har flyttats några gånger och namnet syftar förmodligen på en jungfrulig åkerlycka, alltså en nyodling. Här finns fler bilder på byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 100 med EF 24-70 f/2,8, 1/320 s och f/7,1

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)