En krakes gångjärn 0 (0)

En krakes gångjärn

En krakes gångjärn

Kraken är en traditionell byggnad för att förvara ved i och den är typisk för Kållandsö. Långsidorna utgörs av ett sammanhängande rakt sadeltak täckt av vass. Vassen är bunden på en konstruktion av bärande granstockar. Vassen gör att det blir god ventilation samtidigt som den håller vätan ute. Vassbeklädnaden bör ha en tjocklek på cirka 20 centimeter för att bli helt tät för all nederbörd. En välbyggd krake anses ha en livstid på cirka 50 år utan något större underhåll. Golvet kan bestå av träplankor med det är vanligt att det bara är ett jordgolv. Gavlarna är ofta klädda med grova, okantade och obehandlade stående brädor. På ena gaveln finns en dörr som leder in till krakens inre. Gångjärnen till kraken på bilden är vackert smidda och åtskillig mer tid än vad som krävs för själva konstruktionen har lagts ner. Här finns fler bilder på byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/160 s och f/8,0

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Halmtak 0 (0)

Halmtak

Halmtak

Kärt barn har många namn och man hör både namnet stråtak, halmtak eller vasstak på dom vackra yttertaken med strå av halm, råg eller vass. Denna takbeläggning är förmodligen den äldsta typen av yttertak i såväl tropiska som tempererade områden. Stråtak har bra isolationsförmåga mot både kyla och värme. För att få bra avrinning bör stråtak läggas på tak som har en lutning om minst 45 grader och ju större lutningen är desto längre livslängd. En vanlig tjocklek på stråtaket är 60 centimeter. Beroende på hur väl stråtaket lagts och beroende på material varierar livslängden utan reparation från minst 25 år för halm och vass och ända upp till 70 år för vass. I Storbritannien finns fler hus med stråtak än i något annat europeiskt land. Ursprungligen fyllde man bara på med mer strå över det slitna lagret och takbeläggningen blev därför väldigt tjock. Här finns fler blandade bilder.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 16-35 f/4,0, 1/60 s och f/6,3

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

En holkkvarn på Kållandsö 0 (0)

En holkkvarn på Kållandsö

En holkkvarn på Kållandsö

Man tror att det funnits ett tiotal väderkvarnar på Kållandsö bl.a. på grund av dom fördelaktiga vindförhållandena. En av dom tre bevarade väderkvarnarna på Kållandsö finns på Kållandsö Hembygdsgård. Väderkvarnen är av typen holkkvarn, vilket innebär att hjulhuset med sina vingar står på taket av kvarnbyggnaden, där kvarnens maskineri men sina kvarnstenar är placerade. Kvarnens hjulhus kan vridas runt en trätrumma, den så kallade holken, med hjälp av en stock så vingarna hamnade i rätt vindriktning. Kvarnen uppfördes ursprungligen på torpet Ledet under Läckö, troligen i mitten av 1800-talet. Den flyttades till Hembygdsgården 1931 och står sedan dess på Hembygdsgårdens högsta yta. Kvarnen brukades ursprungligen av torparen Johannes Magnusson och därefter hans son Alfred. Här finns fler bilder på byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 16-35 f/4,0, 1/250 s och f/8,0

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)