Humlekottar

Humlen, Humulus lupulus, i Herrljunga Hembygdspark letar sig upp på de fem tornen som satts samman av långa humlestörar. Humlen har en enorm växtkraft och kan lätt växa fem meter eller mer på en säsong. Den kan växa upp till 30 cm per dygn! Växten är en ört och vissnar ner helt till vintern men skjuter åter upp ur marken nästa vår. Den är en så kallad tvåbyggare vilket innebär att den har skilda han- och honplantor. Honplantans obefruktade blomsamlingar bildar humlekottar, som innehåller bitterämnet lupulin. Det ger ölets dess karaktäristiska smak och verkar dessutom sömngivande. Humle har används vid ölbryggning sedan urminnes tider och det är humlen som ger ölet dess beska samt en stor del av ölets friska arom och smak. Här finns fler naturbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 24-70 f/2,8, 1/125 s och f/6,3

Skägglav

På vägen mellan Herrljuga och Hudene står ett gammalt träd som är fullt med grå skägglav, Usnea filipendula. Trädet står lite för sig själv mitt ute i en hage och av formen att döma är det förmodligen ett gammalt fruktträd. Man lägger märke till trädet när man passerar på vägen ett femtiotal meter från trädet. Hagen är inhägnad och stängslad och även eltråden runt hagen har fått påhälsningar av samma skägglav. Av detta kan man bara dra den slutsatsen att förutsättningarna för den här laven är exceptionellt goda just här. Skägglav trivs i fuktiga, ljusa och gamla skogar. Laven är mycket känslig för luftföroreningar eftersom den får sin näring direkt från regnvatten och via luften. Skägglaven är en viktig föda för renar och ekorren använder den som byggmaterial i sina bon. Här finns fler naturbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 100 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/100 s och f/10