Vresros

Vresrosen, Rosa rugosa, kom till Sverige på 1780-talet då en av Linnés lärjungar, Carl Peter Thunberg, tog med sig växten från en resa i Japan där den är friväxande. Vresrosen går att använda på samma sätt som nypon och man kan t.ex. göra nyponsoppa på frukterna. Arten sprider sig mycket snabbt och slår lätt ut andra arter och riskerar att betraktas som en invasiv art i Sverige. I Finland är försäljning och import av arten förbjuden sedan 1 juni 2019. Växten bildar 1-2 meter höga buskar med en utbrett och förgrenat växtsätt. Vresrosor är bland de mest lättskötta rosorna och kan odlas i hela Sverige och klarar köldknäppar ner till -45 grader. Det mesta av klorofyllet har lämnat bladen och dom är nästan helt gula. Frukterna ser nästan likadana ut som hos vanligt nypon. Här finns fler naturbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 24-70 f/2,8, 1/125 s och f/4,5

Lövmatta i höstallé

Hösten blir allt mer påtaglig och bara dom mest uthålliga löven klamrar sig fortfarande kvar på trädens grenar. I allén kläs marken av nedfallna gula höstlöv och löven bildar en heltäckande matta på marken. När höstvindarna sätter in kommer lövmattan att lösas upp och löven sprids för vinden till nya platser. Efter hand multnar löven ner och återförs till det oändliga kretsloppet. Under hösten förbereder växter och djur sig inför den kalla vintern. För lövträden innebär det bland annat att det gröna klorofyllet i trädens lövverk dras in till stammen och andra färgämnen blottläggs. Den karaktäristiska gula höstfärgen finns i löven under hela året men döljs effektivt av det gröna klorofyllet. Höstlövens röda färg uppstår när sockermolekyler i löven bryts ner. Här finns fler naturbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 24-70 f/2,8, 1/50 s och f/5,6