Kalkgrotta vid Hunneberg 0 (0)

Kalkgrotta vid Hunneberg

Kalkgrotta vid Hunneberg

Kalkgrottorna vid Hunneberg och Västra Tunhem vittnar om den kalkbrytning som startade för att komma till rätta med den dåliga avkastningen inom jordbruket på grund av kalkfattiga jordar. På sina ställen ser berget ut som en schweizerost med sina hål. Dom första uppgifterna om kalkbrytning i Hunneberg kommer från 1754. I ungefär 200 år har kalkbrytning varit levebrödet för många boende vid berget. Kalkstenen brändes i kalkugnar och i slutet av 1700-talet upptäckte man att alunskiffer, som följt med vid bränningen, innehöll stora mängder kol och olja och blev därefter ett viktigt bränsle vid kalkframställningen. Kalkarbetarna sprängde sig in i berget med handborr och svartkrut. Man lämnade kvar pelare av berget för att hålla uppe grottorna. Här finns fler naturbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 16-35 f/4,0, 1/30 s och f/4,0

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

Båken på Hindens rev 0 (0)

Båken på Hindens rev

Båken på Hindens rev

Nästan längs ut på det smala revet Hindens rev ligger Vänerns äldsta båkplats. En båk är ett sjömärke utan belysning. Behovet av ett sjötecken på det fruktade Hindens rev påtalades redan i slutet av 1700-talet. Någon fyr byggdes inte men däremot en båk nästan längst ut på revet. Nuvarande båk byggdes under mitten av 1800-talet. Båken är med sina tio meter den största av Vänerns båkar. Den tresidiga och koniska båken är byggd i slätknutat liggande timmer. I början av 1900-talet kläddes timret med stående spåntad panel. Med nya navigationshjälpmedel förlorade båken sin betydelse och överläts till Söne hembygdsförening 1977. Båken har genom påverkan av väder och vind förfallit och renoverats av 1998 genom Söne hembygdsföreningens försorg. Här finns fler bilder från Hindens rev.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 16-35 f/4,0, 1/160 s och f/10

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!

Nolhaga slott i sommargrönska 0 (0)

Nolhaga slott i sommargrönska

Nolhaga slott i sommargrönska

Nolhaga slott med sina vita fasad ligger vacker inbäddat i den lummiga sommargrönskan i Nolhaga park. Jonas Alströmer köpte Nolhaga 1723 och flera angränsande gårdar och bildade Nolhaga säteri. Här drev Jonas omfattande odlingar med växter från många olika länder. Mot slutet av 1720-talet byggdes en mangårdsbyggnad där nuvarande slott ligger. Claes Adelsköld köpte godset 1877 och då var hela egendomen mycket förfallen och mangårdsbyggnaden fick rivas. Adelsköld rustade upp hela Nolhaga och det nuvarande slottet uppfördes 1879-1880. Adelsköld ägde godset till 1887 då det såldes till grosshandlare Julius Lindström. 1921 delades egendomen i Gamla Nolhaga (huvudgården) och Nya Nolhaga. Samma år köpte Alingsås kommun Gamla Nolhaga med slottet och angränsande park. Här finns fler bilder på byggnader från förr.

Canon 1DX Mk II ISO 200 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/200 s och f/8,0

Klicka gärna på stjärnorna för att ge ditt omdöme om bilden!

Average rating / 5. Vote count:

Bli först att ge ditt omdöme!