Välnitad bro över Lidan

I slutet av 1900-talet blomstrade utbyggnaden av järnvägsnätet då staten och privata aktörer byggde järnvägar. Staten byggde de stora stambanorna med normalspår, dvs med en spårvidd på 1435 mm, medans de privata aktörerna byggde tvärbanor eller matarbanor till stambanorna. De privata aktörerna byggde av ekonomiska skäl smalspåriga järnvägar med en spårvidd på 891 mm. Västergötland-Göteborgs Järnvägar bildades i slutet av 1900-talet och på två ett halvt år byggde men den cirka tio mil långa järnvägen mellan Göteborg och Skara enbart med handkraft och enkla redskap. Många järnvägsbroar fick byggas över Västergötlands åar och många står kvar än idag. Sammanfogningen av metallkonstruktionen skedde på den tiden med tiotusentals nitar i varje bro, som t.ex. bron över Lidan i Tråvad. Här finns fler järnvägsbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 24-70 f/2,8, 1/60 s och f/9,0

Järnvägsbron i Tråvad

Västergötland Göteborgs Järnvägar invigdes år 1900 och blev snabbt en framgångssaga. Den smalspåriga järnvägen knöt samman många mindre orter på västgötaslätten väster om stambanan. Framgångarna höll i princip i sig fram till andra världskriget men när bilen började bli var mans egendom på 1950-talet blev konkurrensen för svår och Västgötabanan las ner etappvis i slutet av 1960-talet. Idag finns det inte mycket kvar som minner om den gamla trefotabanan. Mycket är rivet men en del konstruktioner är inte så lätta att rå på. De flesta järnvägsbroar, som stod klara till invigningen, finns fortfarande kvar än idag och järnvägsbron över Lidan vid Tråvad används idag som en del av en gång- och cykelbana där delar av den gamla banvallen också ingår. Här finns fler järnvägsbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 24-70 f/2,8, 1/60 s och f/8,0