Beresta länkar

De en gång släta länkarna i kedjan är i dag fulla med porer, som tidens tand försett kättingen med. Genom många, många decennier har kedjan utsatts för påverkan av väder, vind, vatten, föroreningar och salter när godsvagnen året runt och alla väder trafikerat de smalspåriga järnvägarna i Sverige. Dess laster har varit av stor betydelse för många människor och har säkert varit helt avgörande för utvecklingen på många håll. Vagnen har varit med om många epoker i historien och har också upplevt ett världskrig. Ingen vet i dag med säkerhet vad som genom åren transporterats på vagnen och vilka händelser den varit med om och idag utgör det ett tyst minne från svunna dagar. Numera för den en stillsam och värdig tillvaro hos Anten Gräfsnäs museijärnväg. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 100 Macro f/2,8, 1/30 s och f/8,0

Storögd vakande jätte

En lokomotor av modellen Z4p står parkerat framför lokstallarna vid Antens station en vinterdag 2015. Loket påminner med sin stora fönsterrutor om ett storögt fantasimonster som vaktar ingången till sin bohåla med vakande ögon. Den här typen av lokomotorer blev något av en standard på svenska smalspårsbanor från femtiotalet till slutet av nittiotalet då smalsspårbanorna las ner. Modellen Z4p tillverkades av Kalmar Verkstad och väger cirka 14 ton, loket har en största tillåtna hastighet på 40 km/h och en Scania Vabis motor på 160 hästkrafter. Loket användes på sin tid både till växling och som lokalgodståg. När det första loket av modell Z4p levererades till SJ i slutet av 1940-talet var priset 41 500 kronor. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/60 s och f/4,5

Polletterat resegods

Dom som är födda på den tiden Statens Järnvägar var hela folket järnväg och tågen var ett viktigt transportmedel minns dom orange bagagekärrorna på perrongerna. På dom större stationerna drogs dom av motoriserade dragfordon men på dom mindre stationerna var det handkraft som gällde. På den tiden kunde man pollettera resgods och det fungerade ungefär på samma sätt nar man checkar in bagage på flyget idag. Man lämnade in resegodset vid avresestationen och sedan ombesörjde järnvägen att godset transporterades till slutstationen för resan. Man polletterade väskor, drickakaggar, skidor mm och vid inlämningen visade man upp sin biljett och betalde en avgift för resegodset. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 24-70 f/2,8, 1/1000 s och f/4,5