Lyftanordning

Kroken har åldrats med värdighet och den har fått en nästan konstnärlig utsmyckning i den patinering som uppkommit genom åren. Järnkroken har fått uppleva att många olika laster har krokats på och krokats av under sitt liv och det har satt sina spår i metallytan. En del laster har skapat skrapmärken, andra har polerat ytan så den ursprungliga ojämnheten framträder tydligare och bidrar till mönstret. Man kan ana sig till små, små spår av rost längs ena kanten men genom flitig användning hinner rosten aldrig få något fäste på den grova kroken. Kroken används för att lyfta bort kolrester i en behållare när ångpannan skall kolas ur i något av ångloken som trafikerar museijärnvägen Anten Gräfsnäs Järnväg. Här finns fler bilder på Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 400 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/200 s och f/3,2

Oljefat modell ä

En tunna eller ett fat är en cylindrisk behållare oftast tillverkad av någon slags plåt. Tunnor har använts under lång tid som behållare av främst flytande varor men även andra varor har transporterats i tunnor. När man tidigare skulle transportera petroleumprodukter var det vanligt att man använde bastanta oljefat i metall med flera förstärkningsringar runt själva metallcylindern. Tunnbanden underlättade också avsevärt vid transporter då faten på ett enkelt sätt med handkraft kunde rullas fram på ringarna. Överhuvudtaget inbegrep all transport på den tiden ett stort inslag av manuell handkraft. Själva behållaren tillverkades ofta i något rostbeständigt material t.ex. galvad plåt men själv ringarna tillverkades av vanligt stål och därför rostar ofta dom delarna på fatet. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 400 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/125 s och f/2,8

Klotväxel

Idag sköts växlingen mellan olika spår av fjärrstyrda elektromekaniska komponenter men förr var klotväxlarna med sina rödgula motvikter vanliga längs spåren och framför allt vid stationsområden. Dom moderna varianterna verkar dock vara betydligt känsligare för snö och kallt väder och det krävs inte mycket snö innan växlarna slutar att fungera. På den tiden Statens Järnvägar var hela folkets järnväg sköttes det mesta av handkraft och växlarna krävde manuell hantering. Växelspaken flyttas med handkraft från sitt ena läge till det andra varvid växeltungorna i rälsen förskjuts så man kan välja vilka spår tåget skall fortsätta på. På växelhandtaget sitter en rödgul motvikt i metall för att tillse att växeln ligger i rätt läge på ett säkert sätt och handtagets läge signalerar också i vilket läge växeltungorna ligger i spåren så man på håll kan se hur växeln är inställd. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 400 med EF 70-200 f/2,8 II, 1/60 s och f/5,0